![]() |
Del två av Torka aldrig tårar utan handskar är här. |
I Sjukdomen får vi lära känna vissa karaktärer bättre. Både Rasmus och Benjamin berättar för sina föräldrar att de är homosexuella. Föräldraparen reagerar olika, men inget på det sätt man skulle vilja. Vi får följa Reine under hans uppväxt likväl som hans sista tid totalt ensam på en isoleringsavdelning. Och Bengt, som med bravur slutför sin teaterutbildning samtidigt som han får sin dom. Som väntat berör alla människoöden i denna romansvit.
Det är tydligt att sjukdomen står i fokus i denna bok även om handlingen likt den i Kärleken emellanåt byter tidsperspektiv. Jonas Gardells styrka här är definitivt personporträtten. Man känner för personerna. Jag irriterar mig dock på Rasmus svek mot Benjamin samt på Benjamins föräldrar som säger upp kontakten med sin son. Och så skulle jag vilja veta mer om Benjamins syster Margareta, hade Benjamin och Margareta kunnat bli starka tillsammans?
Naturligtvis kommer jag läsa del tre när den kommer.